Alex Jack Ralph

Japp, stipendiumvinnar bidraget "The International Party" återvänder återigen med Volume 2.
I den spännande fortsättning får vi lära känna en ny huvudroll. Sebastian Hall, sektledare för The Collectors, en sekt som mitt i allt kaos med utomjordingar gör allt för att stoppa mänskligheten från att överleva. Sebastian tror att om han blandar en utomjording med en människa i utomjordingarnas ljus, skapas det ett större väsen, större än Godzilla själv. Första försöket misslyckades, men han är helt säker på att om han får tag på Simon, kommer experimentet lyckas.
Simon å andra sidan, överlever en flygplanskrasch och blir intruducerad till ett gäng nya karaktärer i ett läger som byggts åt de få som fortfarande är mänskliga i ruinerade London.

Historien dyker djupare I The International Party Volym 2 där slutligen blir en race, för Sebastian att fånga Simon och för Simon att komma levande ur ett alien-infesterat London, omringad av galningar och han vet inte om hans nya vänner är tillräckligt beredda på vad som är på väg att hända.

Kapitellista:
01. Throw The Past On The Fire
02. We're The LLD (på korrigering)
03. Scavenger Hunts and Discotheques (skriver)
04. The Thing About Sebastian Hall (planeringsskede.)


I volym 2 försöker jag även utveckla dialogerna, göra dem mer trovärdiga samt fokusera mer på att detaljera scener och omgivningar.
Jag känner i magen när jag skriver detta att tvåan kan mycket väl bli ännu mer episk än ettan och om ni inte läst ettan bör ni ta er tiden att göra det!
Action, thriller och drama, blandat med en god skopa spontan humor och jag har lagt ner min själ i detta arbetet och just nu känner jag inspirationen flöda ända ut i fingertopparna.

Ta hand om er.

/Alex

Det var ju ett tag sedan man skrev här.
Men nu när jag har så många olika idéer att dela med mig om och framtida planer som snart kommer explodera i ansiktet på mig kanske det är dags att skriva ner det.

Först och främst kan jag tala om för er att jag fick stipendium för The International Party som var årets bästa projektarbete på John Bauergymnasiet, Ystad 2010. Det var helt sjukt overkligt att gå fram och ta emot kuvertet.
De inblandade ska ha sjukt mycket tack för  det då jag fortfarande lever i den lilla bubblan.

Så vad pågår just nu i Alex skrivvärld?
Det pågår en del.
jag har en samling påbörjade projekt på olika håll och kanter bland annat ett första avsnitt av min nya följetong "A Soldier Sunset" som jag ska läsa igenom och rätta.
Jag vet inte vad jag vill fokusera mig på för jag har redan påbörjat första avsnittet av The International Party Volume 2 men har inte den rätta inspirationen att skriva.
Det är svårt att skriva ner någonting över huvudtaget just nu. Förmodligen för att jag fortfarande jobbar på Ålderdomshemmet i Skillinge och är alldeles slut på dagarna när jag kommer hem, och för att det snart är dags att börja universitetet i Malmö.

Som sagt, det står mellan två projekt.
Antingen "A Soldier Sunset" som handlar om journalisten Frank Arthur som fastnar i Afrika när han ska samla information om den 16 åriga rebellen Adul M'Baane. M'Baane tar Arthur tillfånga och tvingar honom skriva hans självbiografi om hur han tar över världen.

Eller så har vi The International Party Volume 2 som är en direkt fortsättning på Volume 1.
Simon och Harold överlever flygplanskrashen men tas om hand om av en grupp människor de aldrig träffat tidigare, samtidigt som en annan karaktär får delad huvudroll. Sebastian får rampljuset då han ämnar att återupprätta sitt Collectors uppdrag: nämligen att skapa den ultimata alien/människo hybriden världen skådat. För att detta ska fungera, behöver han Simon.
Ovanpå detta har ett fullskaligt krig mellan soldater och utomjordiska stammen Darobi har brutit utmed Londons gata där det bara kan finnas en vinnare.

Har lite andra följetonger som är i utvecklingsstadie samt en ny poesisamling som ligger och dräller på min hårddisk så det kommer så småningom bli ett överflöd av kreativitet heading your way!

Det var nog allt för tillfället.

jag försöker återfå min inspiration genom att titta på serier som Fringe, Breaking Bad, True Blood och Family Guy men just nu är det bara blankt... eller är det FÖR mycket ... i mitt huvud just nu.


kör försiktigt!

/Alex

Project Faunts - musikvideon jag skulle göra på låten M4, Pt II med Faunts har jag lagt ner efter att ha tacklat situationen från olika håll.
Anledningen till detta är att trots att jag spenderat ca 20-30 timmar redan på projektet med bildmanus och manus och inspelningsplatser och rekvisitan och fixat halv roll listan, så resulterade det i att projektet hamnade på is, lades på hyllan och förblev där utan större framgång.
Jag vill tacka alla som ville och tänkte medverka i musikvideon. Det betydde mycket för mig att ni tänkte ställa upp för att vara med och jag hoppas vi fortfarande kan åstadkomma något i framtiden!



Under jullovet började jag skriva på en engelsk följetong vid namn "The International Party" (läs handlling i föregående inlägg.)
Denna följetong har funnits i mitt huvud de senaste 2 åren men jag har inte kommit åt pappret för att skriva ner det på. Jag har inte vågat med tanke på att det kunde gå hur dåligt som helst om jag inte tänkt noggrannare. Jag hade bollat olika idéer, skrivstilar och huvudkaraktärer under dessa två år och när jag väl tar mig i kragen och börjar skriva, så kunde det inte bli mycket bättre.

Kika på listan nedan för att se vilka avsnitt som har/kommer släppas och i vilket skede de är.

01. Having A Bad Day, Simon Parker?
02. Static Stasis
03. Miracles and Disbelievers
04. The Toaster Is Worthless Now
05. Hairy Faces, Golden Balls and Preposterous Lies
06. Once Upon A Simon
07. A Sinner's Halo
08. Chester Burke's Box of Chocolate  (skriver)




(fortsätt kolla listan för jag lägger till varje gång jag släpper nytt. så att ni som är intresserade kan kolla om ni missat något.)

Detta är lite som en dröm kommer i uppfyllelse för jag har alltid velat skriva en följetong som fungerar och även om inte många har läst den, så har alla älskat det. Till och med folk som inte läser i vanliga fall har läst och älskat den. Och jag hoppas fler och fler blir intresserade av att läsa för jag ska verkligen skriva hela denna serien till sitt slut. På tal om slut, så vet jag inte själv hur denna slutar... så det är spännande även för mig.

Jag pratade med lärare på skolan och nu är The International Party mitt officiella nya projektarbete, så jag måste verkligen pressa på. Vilket jag hoppas får positiva följder och inte drar ner serien alltför mycket.

Keep it real,

/AlternativeAlex

Så detta är något nytt jag velat testa på.
Att skriva en följetong.
Ett antal sidor i ett avsnitt blir tillslut till en hel novell.

Jag har skickat runt provsmak till några personer för att se om den är värd att fortsätta på och den fick bra kritik så jag håller just nu på att skriva avsnitt ett. Av hur många vet jag inte.

Det handlar om tråkiga och buttra Simon Parker som mitt under ett jordskalv i London bestämmer sig för att ta semester. Han måste alltså ta sig från sin arbetsplats till flygplatsen.
Under sin resa får han bekanta sig med stereotypiska jordeliga karaktärer, typiska för varje land (enligt världsliga rykten.) Dessa karaktärerna anser att Simon Parker är en riktig hjälte och taggar på, vare sig han vill eller inte och detta gör hans Måndag ännu sämre än vad den var från början.
De egentliga frågorna som nu flyger kors och tvärs i den stora staden är ändå varför en jordbävning ägde rum i London med utgångspungt Themsen?



Här nedan ser ni en promotion bild för avsnitt ett som jag pillade ihopa. Ha de bra

/ AlternativeAlex

2009 hade rejält mycket att bjuda på musikvis!
Allt från Hedley till Frank Turner och Newton Faulkner till Breaking Benjamin och Chevelle !
Verkligen underbart !

Som alla vet har jag varit en musikgeek på sistone och kommer förmodligen alltid att vara det !
Under detta året har jag samlat på alla nysläppta godsaker jag lyckats hitta och har äntligen kommit fram till ett beslut, som jag blev ganska överraskad av.
Först och främst hade jag redan bestämt ettan sedan länge, men sen titta jag igenom min lista och kom på att jag glömt alla album från Januari-Februari !
Men det fixade sig. Det var tufft, men jag tror folk kan vara nöjda med vad jag kommit fram till.
Så jag hoppas listan nedan ska ge er lite nya musiktips !

Enjoy, bästa albumen 2009 !

1. Approaching Normal - Blue October.
2. Welcome To The Masquerade - Thousand Foot Krutch
3. Wooden Bones - Pilot Speed
4. Herald Moth - InMe
5. Starting Today - Armchair Cynics
6. Tri-Polar - Sick Puppies
7. Goodbye To The Machine - Hurt
8. .... in shallow seas we sail - Emery
9. Sci-Fi Crimes - Chevelle
10. Dear Agony - Breaking Benjamin




/AlternativeAlex

och så är den här !
Min nya (tredje i ordningen) poesisamling!

Ska bli otroligt kul att höra vad ni tycker.
Här nedan är en bild på framsidan som jag slet i timmar med att få klar.
Trots det ser den fortfarande ut som ett nybörjar photoshoppande.
Men men, sällan man lyckas fota ett atombomb moln liksom

Hör av er om intresserade !
Ni som brukar läsa mina verk får den som vanligt ner i emailet så snart den är fulländad.
Har lite kvar att pilla med, men den släpps antingen ikväll eller imorgon!

Kramar

/AlternativeAlex

Här nedan är en lista på 17/20 skrivna kapitel till min kommande tredje poesisamling ".... and then there's the planet we live on". Efter denna kommer jag nog ta en paus i poesiskrivandet för att fokusera mer på de romanerna jag påbörjat och verkar lovliga. Hoppas ni hittar något som verkar intressant.
Jag är extra exhalterad över denna samlingen eftersom den gått ifrån temat som de andra följt. Den sträcker sig mer globalt och innehåller mer saker som angår världen, än bara mig och mina bekanta. Givetvis finns det sådana också, men jag säger inte vilka.

Det är bland annat en uppföljare till min första riktiga roman "Citizen Unknown", som inte gick hem så väl bland en del. Den kommer gå under namnet "Citizen Wanted."

sen kommer där en fristående roman vid namn "A Soldier sunset" som handlar om en sextonårig pojke från afrika bestämmer sig för att revolutionera mot världsmakterna och med hjälp från andra ungdomar över hela planeten tar de över världen... men frågan är, blir världen så mycket bättre?
Det kanske låter som ett mycket oseriös slöseri med tid, men det är faktiskt bland det bästa jag skrivit (och i och för sig säger jag det om allt jag skriver), men jag håller ju på att utvecklas.






.... and then there's the planet we live on
innehåller följande kapitel.


Stepping Barefoot On Roses

Sometimes Headaches Are Worse Than Broken Bones

The Cold Hits Africa

Earth Took A Time Out For Maintenance

We Don't Notice It, But Time Stops When We Laugh

Burning, As Did City Hall

When Crystal Sight Is Blurry,
And Your Last Thought Sticks Like A Tattoo To Your Brain

Beyond Insanity (Intimate Young Love)

Seven Letter Emergency Code

An Ode To The Country That Brewed My Heart

Situation

The Satisfying Feeling Of Nostalgia

Beyond Insanity II (Shackled Through Ground)

(Bracket Girl)

18

And So The Bird Is Ready To Leave The Nest








// AlternativeAlex

Jag älskar spontana bestämmelser ibland.
Stack in till Simrishamn idag för att kolla med biblioteket Valfisken om de kände för att låna ut sin galleria som jag behöver för att fixa framsida till "The Continued Struggle...."  dock var personen jag behövde prata med inte där så jag ska ringa henne senare i veckan.

Men, så när jag satt på bussen bestämde jag mig för att även kolla sjukhuset då mitt projekt fortfarande står stilla.
Så jag gjorde det. Och piff, paff, pudel så var det kirrat!
Har två olika rum att välja mellan, ett för om jag måste filma på vardagen, ett för helgen. Den för vardagen passar bättre. Men ska in o fota där tänkte jag nästa vecka, ska bli spännande!


Och nu till något helt annat.
Idag blev titeln på min nästa poesisamling officielt spikat!
Den kommer att heta så mycket som

"When Hyphens Aren't Enough, You Add Brackets"

Jag antar att många kommer ha problem med detta så jag kör en liten upfriskare.
Hyphens = bindestreck. Bindestreck binder ihopa saker, i detta fallet människor. Låt säga att du har dina bästa vänner, dina vänner, familj och bekanta, sen har du ju folk utanför det, som du inte känner och kanske inte vill känna. De kan ha sitt eget liv eller de kan försöka ta sig in i ditt liv, men du skjuter bort dem.
Hur som helst. Du sätter dem inom brackets = paranteser.
Parantes människor visar sig i samhället som de utstötta, dem som alltid går ensamma, som kanske har mer att ge än vad som egentligen visas eller syns utanpå. De kan vara blyga eller ha något handikapp, men vad det än är, så kommer de inte in i något socialt umgänge. Alltså blir de paranteser, plåster om så ska vara.

Hoppas detta reder upp frågetecken då det är jag som skriver, jag förstår, jag behåller.

jag avslutar denna bloggen med några visdomsord jag fick från mormor för inte så längesen.
Ett av de mest användbara budskapen jag tagit åt mig. Knock yerself out.


/AlternativeAlex

Denna helgen blev verkligen inte som jag hoppats.
Mina ögon är svullna och röda och mitt huvud exploderar snart men jag kör fortfarande musiken på max då jag vill undslippa mina tankar.

Jag tänder ett ljus för dig ikväll;
jag sitter upp hela natten så jag är alert om du behöver mig.

Mina tankar är hos er.







Nedan har jag postat min allra första svenska dikt.
Jag hoppas den duger,
för jag vet inte själv vad jag tyckte.

Projektet har kommit till en punkt då den inte rör sig varken framåt eller bakåt.
Mitt bakhuvud jobbar hårt med att fixa problemet då jag fått bakslag i sjukhus-lokalen (inte för att de inte lät intresserade, men det var omöjligt för dem att hålla ett rum ledigt en hel dag. Hur jävla många gör illa sig på en dag i Borrby?)

Hur som helst, banken sa nej. Jag fick maila dem efter att ha väntat i två veckor och då får jag:

"Hej
Anledningen till att vi inte svarat är för att vår säkerhetsman är sjuk och vi måste tacka nej pga just säkerheten."

Jomentack, whatever floats your boat.
Försökte igen genom att definiera vad exakt det var jag skulle filma, men har inte fått svar.
Lustiga var att killen jag snackade med har ett så kallat "död fisk" handslag, dvs, han tar inte i när han skakar hand med någon och på så sätt känns det som att hålla i en död fisk. Jag tycker det är ett tecken på svaghet, eller att han inte var intresserad. Hur som helst....

Bildmanuset borde jag fortsatt på och jag kämpar med det för fullt, men just nu har jag så mycket annat att tänka på; APU (praktik) som mer personliga saker som uppfyller det rum i huvet jag egentligen borde använda till arbete.


Häromdagen skrev jag ett sjuhelsikkes långt meddelande till min förebild (Eric Victorino) på myspace.
Jag skrev detaljerat om hur han fått mig att förstå att poesi är coolt,
kan man skriva bra poesi så ger det status och det ger en bättre självkänsla, (om man visar dem för personer som verkligen bryr sig och förstår sig på poesi, och i mitt fall, kan engelska, då jag bara skriver på engelska.)
Eftersom jag bara skrivit romaner tidigare så har det varit ett stort steg att börja skriva poesi. Men jag har lärt mig så mycket om mig själv och om känslor och saker som livet erbjuder.
Kan säga att när jag var klar med min första poesisamling (THE BOY WHO CHASED THE LIGHT), så hade så många nya fönster öppnats, alla med olika vinklar på olika situationer i livet, sinnes.
Hur som helst, så skrev jag att jag skulle skriva ut ett exemplar av den och skicka den till honom vare sig han vill eller inte, så fick han välja själv om han skulle läsa eller kasta.
Så fick jag följande svar.

"I can't wait to read it. Thanks for reaching out.
-e"

Ni kan inte förstå känslan. Ett kraftigt, men underbart slag i magen, men samtidigt oroande, för tänk om han inte tycker om den. Tänk om all stolthet jag har för samlingen försvinner om han inte tycker om det.
Så nu filar jag på ett brev som jag ska skicka med samlingen.
detta är ett stort framsteg, för om han gillar den, så kanske han vidarebefogar den till någon av hans vänner eller kanske t.o.m de som tryckte hans två böcker!
Men jag ska inte hoppas på för mycket, har hänt alltför många gånger att jag höjt förhoppningarna om någonting så har det aldrig blivit av eller hänt på något olikt sätt än vad jag ville.


För övrigt är jag 15/20 sidor in på nästa poesisamling!
Som jag hoppas kommer bli lika omtyckt, lika bra som den förra!
Bara att hålla tummarna.
Macke ska hjälpa mig med omslaget denna gången också.
Försöka göra den bättre än den förra.
nu ska jag sluta skriva för allting är fett osammanhängande.


/ AlternativeAlex

Nu är jag mer än mätt i magen efter en fet tallrik falukorv och makaronstuvning.

Dagens updateringar är som följande.
Har pratat med vårdcentralen i Borrby, de gav mig numret till sin chef i Ystad som jag ringde imorse; som sedan i sin tur skulle prata med sin chef. Jag säger då det, det finns alltid någonting större.
Hur som helst, hon använde de magiska orden "jag hör av mig" vilket i en ungdoms öra brukar betyda "nej", inom business. Jag har hennes nummer fortfarande, så hon kommer inte undan så lätt, hon har en vecka på sig.

Detsamma gäller banken. De har fortfarande inte hört av sig angående filmning på deras baksida, usch och fy för "jag hör av mig" säger jag bara. Men dejobbar ju i samma by som jag bor i, hoho.

och nu kommer vi till huvudämnet.
Idag lyckades jag nässla mig in i gamla lokalföreningen och ta mina efterlängtade bilder, samt checka läget och jag måste säga att jag till en början fick en klump i magen för jag kom in och titta mig omkring och tänkte "vadfan, såhär såg det inte ut i min vision." , faktum är att om man har någonting bildligt i huvudet så är det väldigt svårt att efterlikna det i verkligheten.
Hur som helst, jag tog lite nedstämt min kamera och började leva mig in i situationen och scenen i sig, hittade på sätt att förbättra det, letade upp hörnor som var fulla med loppisgrejer som man kunde skyffla åt sidan och göra plats för ett bord, eftersom det är allt jag ska ha med i scenen, plus tillräckligt mycket plats åt fyra skådisar och en kameraman.  Men jag var inte fullkomligt nöjd.

Men så hittade jag trappan som gick ner, jag frågade om det gick bra om jag tog mig en titt och smög sedan ner.
Det var mörkt och jag fick tända en lampa.
Och det var som om ljuset öppnade dörren till min vision.
Den var där, den fanns där, man behöver bara ett fett bord och de rätta personerna.
jag föll för rummet och i princip skuttade runt i rummet och klickade bild efter bild samtidigt som jag fnittrade som en seriemördare.
Varför är det perfekt?
För att det rent ut sagt ser ut som ett ställe någon som precis rånat en bank skulle gömma sig i. Fan, det är unket, smutsigt, fullt med spindelnät och det står massa gamla stolar och annat bråte därnere.
Flamman som fanns där från början som börjat ta slut har startats om och jag ser verkligen, verkligen fram emot att filma där.
Nu håller jag bara tummarna på att jag får bankens baksida också, sen är jag verkligen nöjd, då blir allt perfekt.

För övrigt kan jag påpeka att när Olle kommer tillbaka från Italien ska vi bannemig börja göra musik.
Tummen upp för det!


Ha en fortsatt trevlig vecka!
Här nedan kommer några bilder

kram

/AlternativeAlex